Så fort jag får en chans att ta en stående bild på Fionn ska ni få se – dom är tvillingar fast i olika generationer. Se hur rasstandarden bevarats i stället för att fördärvas.!
Ändå är Knaith Banjo snäppet grövre än Staindrop Saighdear som Countess Lorna Howe (som var med och skrev rasstandarden) höll allra högst av de 5 som hon namngav som riktigt bra hundar exteriört. Även Staindrop Saighdear var som bekant dualchampion./ Maria
Har sett 2 olika uppgifter dela att han levde 46-61 dels att han tog sitt championat 46. Klart är dock att han blev den sista Dualch i GB. Staindrop Saighdear som var näst sist föddes -44 så detta verkar vara brytpunkten. Golden bryts också upp vid nästan exakt samma år så man kan ju undra om något hände där. Lättare att ha hundutställning än att ha ett trail under krisåren under kriget? Ren spekulation såklart men för exakt lika i tidspunkt för att vara en slump. Återstår då varför flatten klarade sig. En förklaring jag fått är att det fanns mycket liten avelsbas kvar i slutet av kriget och att de därav blev uniforma pga av släktskap (även orsak till en del hälsoproblem).Intressant tycker jag 😉 Mera Maria amatörhistoriker.
Ändringen kommer ju smygande jämför Banchory Trump of Wingan (GBCH& AMCH) och Cheverells Ben of Banchory (GBCH) De båda hundarna är samtida medan den förra är högre och tunnare genomsnittlig champion och den kompaktare lite grövre blir BIS på Crufts. Tittar man bara på Ben så ser ju han också mycket högbent och tunn ut med dagens mått mätt men trenden att ställa fram de kompaktare hundar fanns redan i slutet av 30 talet.M
Tänkte mer att han levde mellan 1946 och 1961 och tog championatet när han var några år. I vissa uppgifter står det att det var championatet han tog 46 men det överväger att han var född 46. M igen.
In the early days of the breed working and show dogs came from the same bloodlines and were often the same dogs. Dual Champions existed, although few and far between. The first, Dual Ch. Banchory Bolo, was born in 1915 and the last, Dual Ch. Knaith Banjo, in 1946. The latter, along with Dual Ch. Staindrop Saighdear, were the only two yellows. The only bitch was Dual Ch. Lochar Nessie, born in 1933. The others, all black dogs, were Dual Chs. Banchory Sunspeck, Titus of Whitmore, Bramshaw Bob, Banchory Painter and Rockstead Footspark.
Info hentet fra labrador England sine sider, 🙂 mvh Hildur
Anonymous
22 mars 2011 @ 17:15
Snygg hund, en riktig labrador!
///Britt
Anonymous
22 mars 2011 @ 17:47
Ändå är Knaith Banjo snäppet grövre än Staindrop Saighdear som Countess Lorna Howe (som var med och skrev rasstandarden) höll allra högst av de 5 som hon namngav som riktigt bra hundar exteriört. Även Staindrop Saighdear var som bekant dualchampion./ Maria
Thomas
22 mars 2011 @ 19:30
Var bara tvungen att försöka kolla.
Är den från -46?
Thom H
Yours Truly
23 mars 2011 @ 05:32
Jag lutar åt 46, bilderna som finns på Banjo är mer fyrtio-tal än sextiotal.
Yours Truly
23 mars 2011 @ 05:50
född 46 är min gissning
Anonymous
23 mars 2011 @ 05:29
Har sett 2 olika uppgifter dela att han levde 46-61 dels att han tog sitt championat 46. Klart är dock att han blev den sista Dualch i GB. Staindrop Saighdear som var näst sist föddes -44 så detta verkar vara brytpunkten. Golden bryts också upp vid nästan exakt samma år så man kan ju undra om något hände där. Lättare att ha hundutställning än att ha ett trail under krisåren under kriget? Ren spekulation såklart men för exakt lika i tidspunkt för att vara en slump. Återstår då varför
flatten klarade sig. En förklaring jag fått är att det fanns mycket liten avelsbas kvar i slutet av kriget och att de därav blev uniforma pga av släktskap (även orsak till en del hälsoproblem).Intressant tycker jag 😉 Mera Maria amatörhistoriker.
Anonymous
23 mars 2011 @ 05:34
Ändringen kommer ju smygande jämför Banchory Trump of Wingan (GBCH& AMCH) och Cheverells Ben of Banchory (GBCH) De båda hundarna är samtida medan den förra är högre och tunnare genomsnittlig champion och den kompaktare lite grövre blir BIS på Crufts. Tittar man bara på Ben så ser ju han också mycket högbent och tunn ut med dagens mått mätt men trenden att ställa fram de kompaktare hundar fanns redan i slutet av 30 talet.M
Anonymous
23 mars 2011 @ 05:37
Tänkte mer att han levde mellan 1946 och 1961 och tog championatet när han var några år. I vissa uppgifter står det att det var championatet han tog 46 men det överväger att han var född 46. M igen.
Yours Truly
23 mars 2011 @ 07:10
Då tycker du om Fionn också, Inga! 😉
Anonymous
23 mars 2011 @ 06:47
Banjo är verkligen en riktigt riktigt fin Labrador tycker jag.
Inga
Anonymous
26 mars 2011 @ 13:55
In the early days of the breed working and show dogs came from the same bloodlines and were often the same dogs. Dual Champions existed, although few and far between. The first, Dual Ch. Banchory Bolo, was born in 1915 and the last, Dual Ch. Knaith Banjo, in 1946. The latter, along with Dual Ch. Staindrop Saighdear, were the only two yellows. The only bitch was Dual Ch. Lochar Nessie, born in 1933. The others, all black dogs, were Dual Chs. Banchory Sunspeck, Titus of Whitmore, Bramshaw Bob, Banchory Painter and Rockstead Footspark.
Info hentet fra labrador England sine sider, 🙂
mvh
Hildur