Å så var det ju så nära en gång till….

Scottish field trials höll två dagars open i Lauder, en av de mest krävande och fantastiska markerna i Skottland, och där startade jag Blue.

Lång historia kort, vi hade det fram till provets allra sista apport. Hade han tagit den hade jag haft två hundar med mig till IGL…

Så blev det inte, men ett CoM som jag är stolt över fick vi med oss. Han snavade bokstavligen på mållinjen men eftersom han gjort briljanta två dagar fick vi ändå en utmärkelse.

Nästa år…

IGL genomled jag med en influensa av allra värsta slag. 40 graders feber och i en dimma. Dave hittade sina två första fåglar men var okoncentrerad  och rörig, han är en väldigt känslig hund som antagligen kände av hur jag mådde. Två minus och vi var ute. Inte konstigt alls. Dag två låg jag i sängen helt utslagen. Dag tre släpade jag mig till för att få se vännen Kevin Butler vinna en välförtjänt seger!

Väl hemma fortsatte den plågsamma influensan i ytterligare tio dagar med en efterföljande trötthet av sällan skådat slag.

Först nu börjar jag känna igen mig! Bilderna är från Lauder!